Room 237 är en “dokumentär” om Stanley Kubrick’s The Shining. En ikonisk film som har sedan start gjort avtryck i filmhistorien som en utav världens viktigaste filmer.

Room 237 är en dokumentärfilm där de har samlat 9 olika konspirationsteorier om vad Kubrick’s mästerverk egentligen handlar om.
Det man borde förvänta sig utav en sådan film är diverse intervjuer med människor som är på något sätt betydande för The Shining eller för film i allmänhet och framförallt så vill man höra en utförande förklaring utav Stanley Kubrick om vad han egentligen ville med filmen.

Inget av detta får man, istället får man höra helt överdrivna och långsökta teorier ifrån olika personer som är till synes helt okända. Man får höra en del om varför de första månlandningarna var fejkade utav Kubrick, man får höra på vilket sätt The Shining är en anti-nazistisk film och vad som händer om man spelar upp filmen fram och baklänges på samma filmduk.

Låter detta fånigt? Det är det, till en början så blir man bombaderad utav konspirationsteorier som handlar om ungefär allting förutom om själva filmen som ändå skulle vara syftet med hela dokumentären. Man blir utsatt för otroligt många scener där de går igenom scener ur The Shining. Dessa extremt långsamma scener följs utav en monolog där man förväntar sig att personen ska komma till en insikt om filmen men det leder aldrig någonstans. Det är så många scener i filmen där det är ett sådant plågsamt tjatande om små detaljer såsom: En poster på hotellet där filmen är inspelad, postern ska tillsammans med nummerplåten på en bil bevisa att filmen handlar om förintelsen och så vidare. Jag har inget emot konspirationsteorier men det ska finnas en poäng med dem.
Senare i filmen så kommer det en teori som jag älskade (men inte har tid att gå in på) och som räddade Room 237 ifrån att falla ner i kalkon-träsket. Oavsett om man gillade just den specifika teorin eller inte så hade den en poäng, det fanns grund i den och den blev inte uttjatad filmen igenom tills man mådde illa.

Som film i sig så är produktionen katastrofal: personerna som intervjuas är för mig som är relativt insatt i Kubricks filmer totalt okända och totalt ointressanta. Det konstanta överanvändandet utav slow-motion effekter får mig att minnas tillbaka till filmen 300, samtidigt så kräks jag lite i munnen p.g.a. att slow-motion effekterna blir extremt “hoppiga” och jag fick bokstavligt talat åksjuka när jag såg filmen. Soundtracket är däremot fenomenalt. All musik i dokumentären är gjord för den här filmen och det är 70-tals syntar i överflöd. Musiken är garanterat det bästa med filmen.

Det låter som jag hatar Room 237 men det är inte sant. Den sista delen utav filmen tog sig själv i kragen och skötte klippningen snyggt. Det var bra ljudbild och teorierna som berättades var sådant som man hade väntat på att höra i hela filmen. Det gjorde att jag nästan helt hade tappat intresset och det var synd. Filmen är ungefär 2 timmar men egentligen så borde de ha klippt bort 30-40 minuter utav filmen. Den hade fått bättre flyt, mer intensitet och framförallt blivit mer intressant.
Room 237 är inte heller helt tråkig. Det är de första 50 minutrarna som förstör. De drar ner hela konceptet i botten. Mycket på grund utav dålig produktion och idiotiska konspirationsteorier som berör alla ämnen förutom just The Shining. Som kortare film eller som en mini-serie så hade Room 237 fungerat. Men på grund utav bitvis dålig produktion och dåligt valda personer att intervjua så tappar man tyvärr intresset.

Det är inte en dålig film men den gav en bitter eftersmak och jag var extremt besviken. Jag hade förväntat mig mer utav en dokumentär som skulle ha berättat allt jag inte visste om en utav mina favoritfilmer. Istället fick jag se blandannat en 10 minuters scen som berättade att Stanley hade klippt in sitt eget ansikte i ett utav molnen i filmens prolog.

Det ironiska är att vid en tidpunkt så visar de ett klipp ifrån The Shining som sammanfattar Room 237 på ett sätt som nästan bevisar att filmskaparna visste vilken fånig dokumentär de har skapat.

Danny: What about Room 237?
Hallorann: Room 237?
Danny: You’re scared of Room 237, ain’t ya?
Hallorann: No, I ain’t.
Danny: Mr. Hallorann. What’s in Room 237?
Hallorann: Nothin’! There ain’t nothin’ in Room 237. But you ain’t got no business goin’ in there anyway. So stay out! You understand? Stay out!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.